Integrera skapande verksamhet med svenska! ­ En kvalitativ studie i förskola och skola.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på och uppmärksamma hur förskolor och skolor jobbar med skapande verksamhet integrerat med svenska. För att ta reda på detta har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer och tagit del av litteratur och tidigare forskning kring ämnet. Frågorna intervjuerna kretsar kring är: Hur jobbar pedagogerna med skapande verksamhet integrerat med svenska? · Vad finns det för för- och nackdelar med pedagogernas arbetssätt? · Hur förhåller de sig till läroplanerna? · Vad har de för teoretiska förhållningssätt? · De pedagoger vi intervjuat jobbar medvetet med skapande verksamhet och ger oss goda exempel på hur man kan integrera detta med svenska. De, liksom vi, i enlighet med litteraturen anser att barn har rätt att få prova på många olika uttryckssätt för att utvecklas och lära. Vi tar även upp problem man kan stöta på då man jobbar med skapande verksamhet. Problemen vi har kommit i kontakt med är tidsbrist, åldersintegrerade barngrupper, för stora barngrupper samt brist på intresse. Trots nackdelar överväger de positiva egenskaperna av att integrera skapande verksamhet med svenska enligt de pedagoger vi intervjuat samt enligt oss

An assessment of scenarios for future pig production using a One Health approach

publishedVersio

Severe Photo Toxicity Recalled by Docetaxel

Photo-recall phenomenon is a rarely recognized adverse event of chemotherapeutic agents. The physiopathology of this entity is unclear. We have reported a 56-year old breast cancer patient with severe photo toxicity recalled 5 months after the initial sunburn by one course of adjuvant docetaxel treatment. However, being given right diagnosis and proper managements the patient could be able to complete her adjuvant chemotherapy according to the planed time schedule, without any delay. Our case may be explained by the theory that long-lived memory T-cells may remember former skin damage and cross-react with cytotoxic drugs. In addition, we have proved that weekly paclitaxel can still be the drug of option after docetaxel recalled severe photo toxicity

Collaboration across professional boudaries in a municipal project.

This essay aims to investigate the affects of interaction between different professions in a municipal project. In the project, professional representatives from the social services and schools have collaborated with staff in preschool/school and exchanged knowledge to improve the work around children with antisocial behavior. It is in this essays ambition to create an understanding of how professional practitioners, with a monopoly on certain knowledge, influences the possibilities and limitations of cooperation in a municipal project. This is examined through six qualitative interviews with members of an municipal project. By using theories about professionalization, social closure, alliance strategy and social control it is possible to understand how division into professions creates opportunities and limitations of interaction exchange in collaborative projects. The main conclusion is that well-established professions exclude other professions through social closure when they threaten to challenge the established knowledge monopoly. Project members who don’t challenge the established knowledge monopoly are accepted and an alliance between professions occurs. To succeed with the exchange of knowledge in projects between different professions, it is important to establish a common vision which can gather people's different knowledge and professional backgrounds and get them to strive for a common purpose. It is important to establish interaction for making the project members feel belonging and solidarity with the group

"När jag blir arg brukar jag kalla det för bastuklubbar" : En studie om kvinnor, ledarskap och maktstrukturer inom kulturprojekt

Sverige har internationellt sett ett mycket gott anseende som ett demokratiskt och jämställt land. Större sociala och ekonomiska klyftor mellan folkgrupper är inte något man accepterar här och nästan lika stor del kvinnor som män har egen inkomst och yrkesarbetar. Till skillnad från många andra länder så har svenska kvinnor överlag högre utbildningar än svenska män. Men, det är snarare norm än undantag att mannen är den i vårt samhälle som tjänar mest och oftare innehar chefs- och ledarepositioner. Fler kvinnor arbetar deltid än män, och tre fjärdedelar av dem som arbetar som vikarier är kvinnor. När det gäller löneskillnader så är dessa störst på chefsnivå och genomgående så har kvinnor inte lika hög lön som män för samma arbete och endast 24 procent av landets chefer är kvinnor. Vad beror detta på? En möjlig förklaring är att samhället är uppbyggt på olika maktstrukturer som vi ser i alla yrkesgrupper och i hela samhället, det finns strukturella skevheter som bidrar till att livsvillkoren mellan könen ser olika ut. Kultur och medieyrken har en central punkt i samhället idag. Vår uppfattning är att denna position är relativt ny, om man jämför med yrken med lång tradition. Utbildningar inom detta fält har många sökande varje år, om man exempelvis tittar på Kultur, Samhälle och Mediegestaltning på Linköpings Universitet, som vi själva går, ser man att antalet sökande i snitt alltid är högre än antalet platser. Antalet sökande per plats har under de senaste tio åren varierat mellan 4, 7 sökande/plats till 19,7 sökande/plats. Till programstarten 2009 var antalet sökande 391 stycken, alltså 6,5 sökande per plats. Att titta på maktstrukturerna inom detta kulturfält är extra intressant eftersom vi då kommer att se om förlegade könsroller och maktstrukturer har följt med inom denna centrala yrkesgrupp. Idag tas jämställdhet i mångas ögon som något självklart, men hur ser det ut inom det här yrkesfältet som idag har en sådan central position i samhället? Har våra gamla könsroller och maktstrukturer som gynnar männen följt med här

Special educational needs coordinators role in systematic quality work

Sammanfattning/Abstract Friman, Emma & Zettergren, Caroline (2023). Specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag är att upptäcka hur specialpedagogens kompetens kring att leda förändringsarbete används i skolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Ytterligare ett viktigt kunskapsbidrag blev under studiens gång att specialpedagogens uppdrag och profession tolkas annorlunda av olika rektorer och specialpedagoger.   Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap och problematisera om hur specialpedagoger är involverade i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och hur rektorers olika uppfattning om yrket påverkar rollen som specialpedagog.   Följande frågeställningar utgår studien ifrån: ●      Hur ser specialpedagogens roll ut i det systematiska kvalitetsarbetet och hur används specialpedagogens kompetens? ●      Hur ser rektorerna på specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet? ●      Vilken roll vill specialpedagogerna ha i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori De teorier vi utgått från är professionsteorin och systemteorin vilka vi tar spjärn mot och använder för att förstå och tolka studiens resultat.   Metod Studien genomfördes genom att först analysera enkäter och efter det genomfördes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Våra respondenter bestod av specialpedagoger och rektorer. Det var 18 specialpedagoger som svarade på enkäten och sedan intervjuades tre specialpedagoger som svarat på enkäten och deras rektorer från tre olika skolor. Enkätresultatet och intervjuerna har tolkats och kategoriserats efter kategoriseringsmetoden. För att få ett bredare perspektiv har vårt resultat analyserats med förankring i tidigare forskning.   Resultat Resultatet visar att det finns en oklarhet kring hur specialpedagogens uppdrag uppfattas och vad hens uppdrag består av. Det är tydligt att specialpedagogerna önskar vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet i större utsträckning än de är idag men att rektorerna ofta ger det uppdraget till förstelärarna då specialpedagogernas tid inte räcker till. Detta skapar en diskrepans mellan specialpedagogernas verklighet och examensförordningen. Ett annat viktigt resultat som framkommit är att det är många av respondenterna som inte vet vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär och hur de ska arbeta med det på skolorna.   Specialpedagogiska implikationer Den kunskap och erfarenhet som specialpedagogen fått under utbildningen kring att leda förändringsarbete på organisationsnivå gör att det är självklart att de ska vara delaktiga i att leda det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att rektor har en förståelse för specialpedagogens och förstelärarnas uppdrag och kompetens samt vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär kan specialpedagogen vara med och höja kvaliteten på det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolorna. Då specialpedagogens roll är otydlig skulle det behövas en generell nationell uppdragsbeskrivning som är kopplad till specialpedagogens utbildning och examensförordning

Adapt to survive in the era of Industry 4.0 : Exploring success factors that aid the implementation of Industry 4.0 within retail operations

Ensuring the long-term survival and competitiveness of the company is of paramount importance. As a company, adapting to Industry 4.0 (4IR) brings many new opportunities through new technologies that are developing exponentially. In logistics, companies will be able to achieve shorter lead times, fewer errors and greater flexibility. This study is about how retail operations create a successful implementation of automated warehousing to adapt to survive the era of Industry 4.0. The research question is: - How do retail operations implement automated warehouses within the Industry 4.0 framework? The collection of empirical data was done through 11 interviews with respondents from Swedish retail companies that are in the implementation process, or have completed the implementation of an automated warehouse. The respondents have a position in the company that includes knowledge about the implementation of the automated warehouse. Results show four important themes: Identification, Realization, Adaptation &amp; Valuation to create a successful implementation where companies manage to adapt to 4IR. The study shows that it is not enough for companies to follow a process description. It turned out to be more complicated than that as it requires a mental adaptation in the company itself over a long period of time and that this is really permeated in the culture and in the employees. This study has both theoretical and practical contributions. The main contribution to theory realized in this thesis is that companies that want to succeed in implementing 4IR even before the actual practical process begins need to adapt the whole company, including the visions, ways of thinking, culture, etc. to make the actual transition towards 4IR as easy as possible. From a practical point of view, this study contributes both from a societal, consumer and business perspective.Grade: A</p

Adapt to survive in the era of Industry 4.0 : Exploring success factors that aid the implementation of Industry 4.0 within retail operations

Ensuring the long-term survival and competitiveness of the company is of paramount importance. As a company, adapting to Industry 4.0 (4IR) brings many new opportunities through new technologies that are developing exponentially. In logistics, companies will be able to achieve shorter lead times, fewer errors and greater flexibility. This study is about how retail operations create a successful implementation of automated warehousing to adapt to survive the era of Industry 4.0. The research question is: - How do retail operations implement automated warehouses within the Industry 4.0 framework? The collection of empirical data was done through 11 interviews with respondents from Swedish retail companies that are in the implementation process, or have completed the implementation of an automated warehouse. The respondents have a position in the company that includes knowledge about the implementation of the automated warehouse. Results show four important themes: Identification, Realization, Adaptation &amp; Valuation to create a successful implementation where companies manage to adapt to 4IR. The study shows that it is not enough for companies to follow a process description. It turned out to be more complicated than that as it requires a mental adaptation in the company itself over a long period of time and that this is really permeated in the culture and in the employees. This study has both theoretical and practical contributions. The main contribution to theory realized in this thesis is that companies that want to succeed in implementing 4IR even before the actual practical process begins need to adapt the whole company, including the visions, ways of thinking, culture, etc. to make the actual transition towards 4IR as easy as possible. From a practical point of view, this study contributes both from a societal, consumer and business perspective.Grade: A</p

Special educational needs coordinators role in systematic quality work

Sammanfattning/Abstract Friman, Emma &amp; Zettergren, Caroline (2023). Specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag är att upptäcka hur specialpedagogens kompetens kring att leda förändringsarbete används i skolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Ytterligare ett viktigt kunskapsbidrag blev under studiens gång att specialpedagogens uppdrag och profession tolkas annorlunda av olika rektorer och specialpedagoger.   Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap och problematisera om hur specialpedagoger är involverade i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och hur rektorers olika uppfattning om yrket påverkar rollen som specialpedagog.   Följande frågeställningar utgår studien ifrån: ●      Hur ser specialpedagogens roll ut i det systematiska kvalitetsarbetet och hur används specialpedagogens kompetens? ●      Hur ser rektorerna på specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet? ●      Vilken roll vill specialpedagogerna ha i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori De teorier vi utgått från är professionsteorin och systemteorin vilka vi tar spjärn mot och använder för att förstå och tolka studiens resultat.   Metod Studien genomfördes genom att först analysera enkäter och efter det genomfördes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Våra respondenter bestod av specialpedagoger och rektorer. Det var 18 specialpedagoger som svarade på enkäten och sedan intervjuades tre specialpedagoger som svarat på enkäten och deras rektorer från tre olika skolor. Enkätresultatet och intervjuerna har tolkats och kategoriserats efter kategoriseringsmetoden. För att få ett bredare perspektiv har vårt resultat analyserats med förankring i tidigare forskning.   Resultat Resultatet visar att det finns en oklarhet kring hur specialpedagogens uppdrag uppfattas och vad hens uppdrag består av. Det är tydligt att specialpedagogerna önskar vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet i större utsträckning än de är idag men att rektorerna ofta ger det uppdraget till förstelärarna då specialpedagogernas tid inte räcker till. Detta skapar en diskrepans mellan specialpedagogernas verklighet och examensförordningen. Ett annat viktigt resultat som framkommit är att det är många av respondenterna som inte vet vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär och hur de ska arbeta med det på skolorna.   Specialpedagogiska implikationer Den kunskap och erfarenhet som specialpedagogen fått under utbildningen kring att leda förändringsarbete på organisationsnivå gör att det är självklart att de ska vara delaktiga i att leda det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att rektor har en förståelse för specialpedagogens och förstelärarnas uppdrag och kompetens samt vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär kan specialpedagogen vara med och höja kvaliteten på det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolorna. Då specialpedagogens roll är otydlig skulle det behövas en generell nationell uppdragsbeskrivning som är kopplad till specialpedagogens utbildning och examensförordning